2003

TÄVLINGSLEDAREN – COACH ELLER SKARPRÄTTARE?

Handen på hjärtat - tränar du någonsin med tävlingsledare, domare och utan fokusering pa själva momenten? Händer det att du går in på planen, ställer upp på angiven plats framför tävlingsledaren, för att sedan belöna och därefter lämna den?

Det är få som i längden och med lyckat resultat klarar av att träna utan att tävlingsledaren utgör en naturlig part i träningen. Tränar vi mycket på egen hand för att senare och i samband med kommendering öka kraven på precision, riskerar vi att hunden får negativa förväntningar på situationen.

Om du även i samband med ett visst moment upprepade gånger korrigerar din hund, riskerar du att tävlingsledarens kommendering blir en signal om att du kommer att tillrättavisa den.

FRAM MED EXHIBITIONISTEN

Att gå in på appellplanen är en fråga om att vilja visa upp sig, att både hund och förare trivs med att bli beskådade. Det görs inte i en handvändning utan behöver övas in, korta stunder och med få krav. Det gäller att öka självförtroendet hos såväl hunden som oss själva för att vi ska trivas i situationen. Träning är en färskvara och kräver att vi byter tävlingsledare och miljöer. Det behöver inte ta så mycket tid i anspråk - det går alldeles utmärkt att träna inomhus också.

TÄVLINGSLEDARENS ROLL

Tävlingsledaren ropar upp ditt startnummer, visar på startpunkter och talar om när momentet börjar och slutar. Han ställer fram hinder, överräcker apporter och är i hundens ögon en person värd att hålla koll på. Hundens attityd till tävlingsledaren är i många fall avgörande för om vi lyckas på tävling eller inte. Den ovana hunden slutar lätt att fokusera på sin uppgift för att istället följa tävlingsledaren med blicken. Det är inte ovanligt att hunden glömt sin uppgift när den väl kommenderas.

«ÄR DU KLAR»?

Ditt svar är avgörande för om momentet ska lyckas eller inte. Kommenderar du trots hundens bristande koncentration, riskerar du att hunden inte utför momentet med önskvärd precision eller i värsta fall «nollar» hela momentet. Att ställa upp i startposition inför ett moment utan kommendering är sällan ett problem, men att göra samma sak i en tävlingssituation är något helt annat.

RÄTT FÖRVÄNTAN UNDER KOMMENDERINGEN

Nöt inte hela moment med en orutinerad hund. Det är korta pass med lätta uppgifter som lär den rätt förväntan i samband med kommendering. Med en ung hund räcker det om vi förstärker uppställningarna och förflyttningarna inför och mellan de olika momenten. Variera kommenderingsträningen så att din hund inte lär sig att du «stämplar ut» direkt i samband med «moment slut». Den kan istället komma en stund efter ditt vanliga beröm eller när du på tävlingsledarens direktiv ställer upp på anvisad plats.

LÅT TÄVLINGSLEDAREN BLI DIN POSITIVA FÖRSTÄRKARE

I många moment är det svårt att bedöma hundens prestation utan att titta på hunden. I momentet kryp är det i princip omöjligt utan speglar att själv avgöra prestationen i hundens utförande. Utnyttja tävlingsledaren till att bedöma kvalitén på ditt och hundens utförande. Var det bra?

Tävlingsledaren klickar och du belönar. Hunden får en positiv förväntan på tävlingsledaren och du själv en korrekt timing. Hunden lär sig snabbt att det inte är lönt att söka belöning hos tävlingsledaren. Genom att förstärka rätt beteende med röst eller klicker skapar ni en positiv gemenskap i er tävlingsträning, du, hunden och tävlingsledaren.

BÖRJA INTE MED FOT

Det är i allmänhet svarare för hunden att bibehålla sin koncentration vid vår sida än om den befinner sig längre från oss. Förväntan ökar ofta med avståndet.

«Fritt följ» eller «dinförighet» är ett av de mest avancerade momenten. Börja därför kommenderingsträningen med att hunden «bara» behöver titta på dig. Dess koncentration leder i början till kunskapen om ett «varsågod» och en kommande belöning. Det är en ömsesidig lek där det är svårt att avgöra vem som bestämmer över vem.

KONCENTRATION VID SITT

Du har lärt din hund att sätta sig snabbt men kan den sitta kvar under störning? Orkar den sitta stilla och koncentrerad flera minuter utan att något händer? Kanske påverkas hunden om någon skäller eller flyttar ett hinder, den glömmer sin uppgift - att sitta ned och med bibehållen koncentration på dig.

Var noga med att din hund kan sitta still oavsett vad du gör, om du står stilla, hoppar på alla fyra eller kanske leker med en boll. Träna på ett så kort avstånd att din hund knappt hinner resa sig upp förrän du korrigerar. Det är bara när den sitter med tassarna stadigt marken och tittar på dig som du ger en fri signal.

Reser sig din hund, tänk på att det går att korrigera med glimten i ögat och att inte låta som en furir. Det gör inte hunden gladare.

STÄMPLA UT – INTE SAMMA SAK SOM BERÖM

Vi tjoar ett glatt «bra» och slänger iväg en boll när momentet är slut. Men hur ska hunden förstå skillnaden mellan ett beröm där «bra» ena gången fungerar som en förstärkare, för att vid nästa tillfälle plötsligt betyda «hopp och lek". Resultatet blir att vi inte klarar av att berömma hundarna med entusiasm, utan att de avbryter momentet för att tigga en godis eller leksak. Frisignalen ska inte vara synonym med inkallningssignalen utan enbart ett ord som betyder att vi slår klackarna i taket och har kul.

BERÖM MED INLEVELSE

Jag vill att min hund sitter blick stilla och med öronen framåt, då vet hon att det händer något kul. Det intressanta är inte att hon sitter utan hur. En enkel övning är att du håller en godbit eller leksak framför hunden, samtidigt som du klappar den och berömmer. «Stämpla ut» så fort den sitter stilla och koncentrerat. Öka därefter störningen med att berömma och klappa om den och först därefter «stämpla ut». Principen är densamma, rörelse ger ingen fri signal. Hundarna lär sig snabbt att sitta stilla och koncentrerat och lyssna efter «utstämplingssignalen».

EXTERN BELÖNING

Genom att lägga ett föremål eller godbit framför hunden kan du lättare gå omkring utan att den lyfter tassarna eller vrider sig mot dig när du byter riktning. Det är viktigare att kunna gå runt hunden till en början än att lämna den framåt. Variera riktningen med någon halvmeter i taget, sitter den still sa förstärker du beteendet med ett «varsågod» = ta godbiten. Utmana sedan din hund genom att försöka «dra loss» den ur positionen., beröm, spring, klappa i händerna eller på hunden. Träna på ett kort avstånd i början så att den inte hinner resa sig upp och lämna platsen. Endast din brist på fantasi sätter gränser.

FORTSÄTT MED LIGG OCH STÅ

När din hund förstår att den ska förbli helt stilla i «sitt» fortsätter du på samma sätt med «stå och ligg»). Variera avstånd och riktning så att din hund förstår att den måste förbli helt stilla för att bli «utstämplad» och belönad.

PRESENTERA TÄVLINGSLEDAREN

Utnyttja alla du känner oavsett hunderfarenhet eller inte. I början spelar inte tävlingsledarens kompetens någon roll, utan det vikiga är att du introducerar ytterligare en person. Börja med sitt som hunden är säker på och där du själv kan välja lämpligt avstånd. Träna på samma sätt som tidigare men låt din «tävlingsledare» störa på olika sätt. Kanske genom att ge kommandon men som du inte på något vis lyder. Din träning ska ju leda till att hunden inte lyssnar på tävlingsledaren. I början ger du en frisignal och belöning omedelbart när hunden slutar att titta på tävlingsledaren och istället riktar blicken mot dig. Korrigera bara om hunden reser sig upp innan din tillåtelse.

TRÄNA HUNDENS KONCENTRATION

En tävlingsledare som håller en apportbock i handen kan vara nog så frestande för en del hundar. Men vad exakt är det som utgör svårigheten för din hund?

Tänk efter: Är det när tävlingsledaren går rakt mot er eller när han överräckte apportbocken? En del tycker att det är jobbigt att befinna sig på långt avstånd från oss i samband med att människor står och tittar.

När din hund förstår att hans uppgift är att hålla blicken fäst på dig och inte fokusera mer än nödvändigt på tävlingsledaren. Variera tiden och avståndet mellan dig och din hund till dess att du kan stå vid dess högra sida utan att den tar notis om tävlingsledaren.

HUNDEN I FOTPOSITION

Nu är det dags att ta hjälp av tävlingsledaren eftersom du inte längre kan se din hund utan att vrida dig ur tävlingspositionen du står i. När den tittar på dig förstärker tävlingsledaren med klickern eller ett «rätt» och du belönar. Från och med nu är tävlingsledaren din coach och inte enbart ett störande inslag i din träning. Därför är det avgörande för resultatet att ni bestämt syftet och målet med dagens träning redan innan ni startar.

INROPNING TILL TÄVLINGSPLANEN – OCH EN VÄLKÄND SITUATION

Träna med tävlingsledare som i olika tonarter och på olika avstånd, varierande platser och miljöer ropar in er till planen. Avbryt för belöning när tävlingsledaren frågar om du är klar. Belöna på eller utanför planen allt efter hundens förväntningar. Under en tävling kan du aldrig ta upp ett föremål eller godis. Det kan därför vara bra att lära hunden att belöning med föremål eller godbitar även sker utanför planen, ungefär som vid ett spårslut.

TÄVLINGSLEDAREN – EN EXTERN BELÖNING

Det finns en mängd situationer där vi använder människor som externa belöningar. Skyddsarbetet är ett bra exempel, söket är ett annat, jakt ytterligare ett. I träningen av sökhundar avslutas de allra flesta arbetspass med att samtliga i gruppen belönar hunden. Hundens sista minnesbild av träningen är att det står en grupp entusiastiska människor kvar på planen.

Varför gör vi då inte likadant i lydnaden' För en hund som är reserverad kan det vara en ovärderlig hjälp att vi bygger upp ett förtroende för tävlingsledaren och platsen. Om du sedan tidigare tränat med externa belöningar såsom godis i en skål eller ett gömt/utlagt föremål placerar du skålen nära tävlingsledaren. Om och hur tävlingsledaren ska agera när du sagt «varsågod» får du prova dig fram till. Kanske ska din hund få leka med tävlingsledaren 'Testa dig fram och var noga med att göra det lika lätt som när du första gången lärde din hund att inte kasta sig ur bilen förrän du sa «varsågod ». Koncentration = belöning

Lycka till

Eva Bodfält 
Publicerad i: Canis 1/03