2009-02-01

INTERVJU MED EVA BODFÄLDT FÖR BRUKSHUNDEN

Har du alltid varit intresserad av hundar?
— Djur har jag alltid tyckt om och varit väldigt intresserad av. Men det var hästar som var det viktiga. Hemma hade vi lite olika hundar som dobermann och bostonterrier. När jag tänker tillbaka nu så kanske det var en av våra bostonterrier som gav mig mina första lärdomar. Han kunde vara mycket aggressiv mot andra hundar vid möten på promenaderna. Jag såg ett samband med hans aggressivitet och hur stramt kopplet var. Under mina sena tonår skaffade vi en labrador. Att det blev en labbe berodde på att vi inte riktigt kunde enas om en ras hemma, det var en kompromiss. Jag ville ha en afghanhund.

Men hur kom du på att du skulle ha hundar som yrke?
— Jag läste ekonomi for att jag trodde att jag skulle gå in i min pappas företag och så småningom ta över ledningen for det. Men så sålde pappa företaget och då tappade jag motivationen av att fortsätta plugga ekonomi. Att utbilda mig till någonting som hade med djur att göra var mer lockande. Men jag ville inte bli veterinär eller ridlärare. I Hundsport såg jag en annons om Stora Sofielunds Hundskola som drevs av Anders Hallgren. De hade en tvåårig yrkesutbildning till hundpsykolog. Det här var 1980 och jag sökte och kom in.

Skaffade du din första egna hund då?
— Sofielund hade även omplaceringsverksamhet och dit kom en 17 månader gammal goldenhane som hette Kasper. Hans familj hade tappat kontrollen över honom och han var inte pålitlig med barn och hade mycket skärpa och en låg tröskel for aggressivitet. Han var också en mycket glad och charmig hund med stor arbetslust. Men hade han varit en "tvåbening" så hade man kunnat kalla honom for psykopat, bitvis var han skvatt galen. Jag fick lära mig att skydda honom mot situationer han inte kunde hantera och förstås att skydda omgivningen mot honom. Jag lärde mig väldigt mycket av Kasper och den största lärdomen var nog att ingenting är lätt. Jag har fortfarande kvar ärr (Eva visar sina underarmar) som minne av Kasper ... Sen köpte jag en golden till och det var Mio. Han var Kaspers raka motsats; mjuk, snäll och lugn men han hade inte så mycket motor. I efterhand kan jag tycka att jag ibland gick över gränsen for vad jag nu tycker är moraliskt och etiskt när man tränar en hund. En hund som inte har någon större arbetslust ska man inte pressa på det viset, det är inte rättvist alls.

Kunde du försörja dig som hundpsykolog efter avslutad kurs?
— Nej. Jag jobbade med barn inom förskoleverksamhet parallellt med att jag hade hundkurser. Det var otroligt lärorikt att jobba med ungar också, det har jag haft stor användning av i mitt hundjobb. Nu kan jag däremot leva på mitt yrke.

Har du aldrig känt dig trött på alla dessa hundägare och hundar?
— Nej, faktiskt inte. Jag tror att man måste gilla folk och tycka att inlärning är väldigt spännande. Men jag har verkligen inte någon lust att bli satt på piedestal, ibland frågar folk om jag inte tycker att det är läskigt att tävla for att alla tror att jag måste vara bäst. Men jag känner det inte alls så, jag känner att jag har rätt att fortsätta lära mig och att utvecklas och i det ligger att jag även måste få misslyckas.

Vilka sidor av ditt jobb tycker du bäst om?
— Det är nog att jag har ratt resa till platser som jag aldrig skulle ha åkt till annars. Jag har varit och hållit kurs for räddningshundar i Italien och haft retrieverträning i Japan till exempel. Sen är det förstås alla möten med människor. Att jobbet är så kreativt och att lära ut till människor hur de själva kan hitta sina verktyg i samvaron med hunden. Det är fantastiskt att jag kan leva på detta och det är så roligt att undervisa!

Har ditt jobb några dåliga sidor?
— Jag skulle kunna säga att det är utomhusarbetet när det är dåligt väder. Men å andra sidan har jag nu tillgång till en inomhuslokal så jag ska inte klaga. En annan nackdel kan vara att mitt jobb ibland sker på bekostnad av tid till mina egna hundar. Men jag har oftast haft med mig dem och det har väl gett dem en hel del passivi tetsträning.

Du har ju och tävlat en hel del hur har det gått?
— Jag har ratt tre hundar till lydnadschampion och en blev även brukschampion. Jag har tävlat i lydnad, sök och spår och startat på jaktprov med mina retrievers.

Vad tycker du är roligast?
— Retrieverjakten. Det är spännande for att det både kräver en otrolig lydnad och samarbete och sen vänder man på klacken och då ska hunden kunna jobba helt självständigt. Sen gillar jag allt nosarbete.

Hur ser dina arbetsveckor ut?
— Jag har kanske två tre kurser i veckan och ofta någon föreläsning. Mycket tid går också till rent kontorsarbete med firman och med bokförlaget. som distribution och fakturering. Sen läser jag mycket litteratur och jag vidareutbildar mig och går på egna kurser. Jag har också en blogg på Agrias hemsida. Ikväll ska jag hålla en clinic om fotgående med några ekipage som jag undervisar och en grupp på 40-50 personer som ska lyssna.

Vilket är det vanligaste problemet människor har som söker din hjälp?
— Det är inkallning, koppelproblem och hundmöten. Det sista är nästan alltid också ett koppelproblem.

Vilken typ av hundar är dina vanligaste kursare?
— Svårt att säga, men for att inte peka ut någon speciell ras så kan jag väl säga att stora hundar ger större problem just på grund av att de är stora och starka.

Och de vanligaste hundägarna som kommer?
— Det är kvinnor. Kanske for att kvinnor upplever utagerande hundar på ett annat sätt än vad män gör. Män kan utnyttja muskelkraft som dominans teknik. Det är många tekniker som bygger på detta, men vi måste forstås ha andra metoder. Kvinnor är nog också mer benägna att gå på kurser och att lära sig mer.

Tycker du att folk i regel väljer "rätt" ras?
— Nej. Tvärtom väljer folk ofta fel hundras for vad de vill använda hunden till, vilket oftast är som trevlig sällskapshund. Man väljer hundras efter utseendet eller for att någon man känner har en hund av den här rasen. Sen finns det de som absolut måste ha en udda och ovanlig ras, de vill inte vara som alla andra. Jag skulle önska att folk i större utsträckning tänkte efter hur de bor och syftet med att skaffa en hund aven speciell ras. Många hundar har kärpa och stor vaktinstinkt som kanske gör att de faktiskt inte passar in i det liv som man lever.

Tycker du att det finns omöjliga fall?
— Ja, det finns det enligt min mening. Jag tycker inte att man ska "rädda" hundar till varje pris. Det handlar om moral och ansvar, särskilt om det är aggressivitet som är problemet. Det gäller både ägaren och mig som tränare, jag vill ha någon form av effekt inom en månad vid träning. Ingen hund är arg för att den är glad!

Har du något fall av problem du minns särskilt väl?
— Jag hade en kvinna med en schäfer som hade problem med att hunden gjorde utfall mot romer de mötte på promenaderna. Efter att ha studerat dem under en tid förstod jag att det var mattes fördomar som fick hunden att gå igång. Många gånger är hundarna speglar av oss ägare.

Kan du sammanfatta din filosofi?
— Målet är att kunna umgås med min hund utan kommandon och en massa prat. Att gå en promenad under tystnad och bara använda sig av små signaler. Det handlar om att ligga steget före och kunna läsa av situationen, miljön och sin hund.

Tycker du att man ska träna valpar?
— Ja absolut! Det är väldigt viktigt att socialisera och miljöträna valpen och att verkligen vara valpens vägvisare.

Har du några förebilder eller mentorer?
— Anders Hallgren, for det var ju ändå han som fick in mig på det här spåret och under vår utbildning tillät han att det var väldigt högt i tak. Han är mycket storsint och prestigelös. Sen är det Leif Hedberg som utbildar väktarhundar, han har jag fått mycket hjälp av när det gäller tävlingsträning. Jag måste också ha med Marian och Bob Bailey i USA som håller på med klickerträning med bland annat höns.

Fakta

Eva Bodfäldt Hundkonsult som bor i Sundbyberg utanför Stockholm tillsammans med labradorvalpen Zakk. Förutom att Eva håller kurser for hundägare och problemlösning är hon flitigt anlitad som föreläsare, Hon är även författare till boken Kontaktkontraktet.

Lotta Treiberg 
Publicerad i:
Brukshunden, Sveriges Hundungdoms sidor