Högmod går före fall

Catrin blev mäkta imponerad när jag talade om för henne att Zakk redan lärt sig tomtgränsen. - Helt otroligt, han är ju bara nio veckor, hur har du gjort? - Jamän Catrin, jag är ju ändå proffs!

Jag har helt enkelt skällt två korta skall så fort jag sett att Zakk riktat in sig mot grannens tomt. Det är i och för sig begåvat att han föredrar att göra ifrån sig på grannarnas tomt istället för sin egen. Problemet är dock att grannarna inte delar Zakks åsikt om placeringen av toaletten.

Plötsligt under samtalet med Catrin, noterar mina ständigt vaksamma ögon att det är dags för Zakk att gå ut igen. Han vill helst inte göra ifrån sig något större på tomten, utan sätter sig precis i kanten mellan gångvägen och vår tomt. Det verkar som om han försöker hitta en plats som både han och jag kan acceptera. Men, helt plötsligt ändrar han sina planer och far iväg som en projektil tvärs över gångvägen till gräsmattan på andra sidan. En gång är en gång för mycket! 

Jag hojtar ett "vänta lite" till Catrin, stoppar raskt ned telefonen i fickan på morgonrocken och rusar på snabba barfotafötter genom snön, efter den lille rymmaren. Han vänder sig om, kollar på mig och ökar takten ytterligare . Längst bort i det översta hörnet stannar han och börjar huka. Jag tar den lille gangstern under armen och bär honom tillbaka till tomten. Jag riktigt hör hur han muttrar över att behöva sätta sig på sin egen tomt. Några som inte var fullt lika missnöjda med att se mig flaxa iväg barfota iförd morgonrock genom snön var grannarna. De log så glatt! .