Smått och gott!

Jag har ägnat kvällen att tugga i mig en bok med titeln "Hjärnans budbärare", skriven av Arvid Carlsson och Lena Carlsson. Allt för att gräva fram information om neurotransmittorer.

Fotograf, Pia Brygård

Studierna är den här gången intressanta och roliga men med sedvanlig tidspress. Uppgifterna ska vara inlämnade den 11/3 och således även översatta. Så, om det finns någon bland mina hundvänner som har kompetensen och tiden att översätta såväl inlärningspsykologi som transmittorsubstanser till engelska så får ni mer än gärna höra av er.

Zakk skötte sig fint på valpkursen igår, enligt Carina. Själv hade jag ett trevligt gäng på ca 40 - 50 personer som lyssnade till "Fyra vägar till en bra kommunikation". Innan föredraget pep det till i telefonen, ett sms från kullbrorsan Adders matte Cissi.        "Zakk är ju en tjockis!" Jag reflekterade snabbt över alla trumpna miner under årens lopp, när jag själv påpekat att hundar inte mår bra av släpa omkring på för mycket övervikt. Ja,ja....inte trodde jag väl att jag någonsin skulle bli retad för att nära en fyrbent tjockis vid min barm.

Grabben fick nöja sig med en dl torrfoder idag. För övrigt fortskrider tillvaron alldeles utmärkt. Zakk uppskattade dock inte kvällens samtal med min barndomskompis Karin som ringde från Capri där hon arbetar sedan ett par år tillbaka. Han använde mig som studsbräda, kamptrasa och var allmänt ostyrig. Men vad gör väl det, han är ju min kamrat (den sista meningen ska sjungas, bara så ni vet).

Zakk har kommit på att det inte alls är självklart att han ska gå in, trots att han står och slår på glasrutan med framtassen för att bli insläppt. Nu får han två sekunder på sig att komma in, sedan korrigerar jag tyst och lugnt med att dörren åker igen framför nosen på honom. Jag går därifrån i tjugo till trettio sekunder. Därefter öppnar jag på nytt dörren och då kastar sig en väldigt glad labradorkille in.