Nedräkning!

På lördag natt 23:45 landar jag på Arlanda efter nästan fem veckor hemifrån. Senast jag vara borta från Sverige så länge i ett svep, var när jag skrev Kontaktkontraktet.

Då satt jag i en liten stad vid namn Ojai, ett par mil öster om Santa Barbara, Californien. Jag hade hyrt in mig hos en veterinär som jag nästan aldrig såg röken av. Jag var minst sagt plikttrogen. Varje dag klockan nio satt jag framför datorn med äggklockan ställd på 10.00. Under den tiden fick jag inte röra mig ett tum oavsett om jag presterade eller ej. Efter en timme gav jag mig själv 15 minuters paus för att därefter på nytt ta plats framför datorn igen. En synnerligen väl fungerande metod.

Mamma är på bättringsvägen även om hon har en hel del kvar att kämpa mot. Men... funderar ni på att tillbringa livet utomlands som pensionär -  skriv inte ut er från Sverige innan ni hunnit kontrollera sjukvården i det land ni ämnar flytta till!  Vi har fått kämpa för självklarheter. Tack vare goda vänner inom sjukvården, har vi kunnat ställa adekvata frågor till läkarna. Det har varit svettigt, kämpigt och tagit mycket kraft. Jag har dock haft mycket hjälp av en läkare som tidgare arbetat i Sverige under ett år. Miguel har ställt upp i vått och torrt!