- Vi vill att du pratar inlärning!















Idag hade jag en två timmar lång clinic för Djurgymnasiets elever. En clinic består i att jag undervisar med hundar på scenen. Till hjälp hade jag Milla och Zakk.
Det finns naturligtvis många infallsvinklar på vilka sätt vi kan prata inlärning. Jag valde att arbeta runt följsamhet/passivitet. Jag pratade om de fyra belöningssignaler jag använder då jag inte använder klicker i träningen.

"Bra" innebär i min värld, väldigt spännande att läsa förra bloggen för övrigt, i första hand en signal som jag använder när jag vill kvalitetssäkra ett beteende som jag lär in. Jag använder berömmet som störning i första hand och inte en "fortsätt så" signal. När jag inte längre lyckas störa ut hunden fyller den inte längre någon funktion.

"Bra" lär jag också in i närkontakten med mig när hunden trycker sig mot mig, pussar på mig och när den viftar på svansen. Då förstärker jag gärna med "bra" + godis. Att aldrig ge hunden något i samband med beröm kan resultera i att hunden inte uppfattar "bra" som en positiv signal.
Sinnesstämning nämnde någon i den föregående bloggen och ja, det tycker jag också är oerhört viktigt. Jag berömmer och smeker min hund ofta vid vänster sida utan något föregående kommando. Viftar han på svansen och sträcker sitt huvud upp mot mitt ansikte kan det leda till "bra", klapp och godis.
Jag vill däremot inte att min hund avbryter sin handling för att jag berömmer honom. Klarar han däremot av störningen av "bra" kan jag belöna med "bus" vilket innebär att han omedelbart får avbryta det han just då gör för att  busa med mig.
Kanske säger jag istället "varsågod" vilket innebär att han får springa iväg till en extern belöning. Det kan vara en skål med godis, en person som håller i en påse med godis, eller varför inte en skyddsärm!
Jag upplever att jag genom mitt "bra" kvalitetssäkrar hundens kunskap. "Bra" innebär inte en krycka utan en utmaning, "klarar du detta trots mitt beröm?".

Jag visade därför inlärning och utveckling av apportering med Zakk. Jag höll ett par godbitar i ena handen och klickern i den andra. Så fort Zakk grep föremålet och höjde huvudet klickade jag och slängde en godis bort från mig. Därefter la jag undan klickern och jobbade istället med "varsågod".

Jag slänger godbitarna åt olika håll. På det viset får jag gratis galopp tillbaka eftersom föremålet ligger kvar på golvet/marken framför mig.
När hunden förstår att han ska gripa för att jag ska säga "varsågod" och kasta iväg en godis byter jag då och då ut "varsågod" mot "bra". Släpper hunden föremålet avvaktar jag lugnt tills hunden på nytt griper föremålet. Jag växlar mellan belöningssignalerna vilket gör att hunden snabbt lär sig lyssna efter "rätt" belöningssignal.
I det här fallet kan vi inte prata om "bra" som en krycka utan snarare som en distraktion och en viktig del i en diskrimineringsprocess som skyndar på inlärningen.
Jag tycker det är väldigt viktigt att "bra" efterföljs  av en annan belöning men att vi avbryter med ett "bus" eller ett "varsågod" eller varför inte "du är fri". Att baka ihop "bra/varsågod" innebär för min del bara "kaka på kaka". Det är två helt olika belöningssignaler med olika betydelse.
Ha en fortsatt trevlig vecka. Jag åker till Småland imorgon och Hundar i Varda´n och hinner tyvärr inte skriva någon mer blogg förrän på måndag.