En middag på stan




Efter en trevlig middag på stan, strosar jag mot bilen. Plötsligt känner jag en blixtrande smärta i eller nära ögat. Jag kör hem och bestämmer mig för att ringa till min optiker dagen därpå.



Morgonen efter öppnar jag försiktigt det vänstra ögat. Det är inte ok! Jag stiger upp, släntrar ut till badrummet och trycker näsan mot spegeln. Ögonlocket är helt svullet. Jag tittar lite närmre och där, i ytterkanten under ena ögonfransen, ser jag den – fästingen!
Jag kastar mig över mina fästingverktyg, de gröna små kofotarna (eller heter det kofötter?). De gör ingen nytta, den ena är för liten och den andra är för stor. Jag vet att jag har en lassovariant med en ögla någonstans, men var?
Jakten börjar, fästingen och Zakk hänger med, ut till bilen men utan resultat. Jag vänder på ryggsäckar, lådor, medicinlådor men ser inte skymten av fästingplockaren. Jag sticker ned handen i en låda och gräver djupt bland hundleksaker och koppel. Plötsligt får jag syn på något som glimmar! Någon sekund stirrar jag klentroget på föremålet djupt ned i lådan, innan jag med ett glatt tjut sticker ned handen och drar upp min älskade klocka som varit försvunnen sedan i mitten av juli.
Sens moral, även en fästing kan göra nytta.